| Hälsoteket
i Angered vs Muhabet
- en jämförelse av två verksamheter
som arbetar
med att öka invandrares hälsa
Inledning
Studiebesöket på Muhabet i Köpenhamn var otroligt
givande för mig och jag blev tagen och glatt överraskad
över att det var så mycket i deras verksamhet som
påminde om Hälsoteket i Angereds verksamhet. Efter
att ha läst deras rapport är jag ännu mer fascinerad
över hur många gemensamma nämnare de har men
framförallt hur fantastiskt genomtänkt hela Muhabets
verksamhet är. Att vi på Hälsoteket i Angered
en tid känt att vi vill utveckla de sociala aktiviteterna
och att mycket av det som vi börjat spåna på
redan fanns på Muhabet gjorde att det kändes väldigt
naturligt för mig att göra en jämförelse
av de två verksamheterna. Min utgångspunkt har
varit att jämföra de två verksamheterna med
varandra och att då främst lyfta fram framgångsfaktorerna
samt de tydligaste likheterna och skillnaderna dem i mellan.
Dessutom har jag hela tiden haft frågorna ”Vad
kan vi på Hälsoteket i Angered lära av Muhabet/Vad
kan vi ta efter?” och ”Hur skulle vi kunna göra
det rent konkret?” med mig för att i mitt arbete
också få till en utveckling av de sociala aktiviteterna
på Hälsoteket.
Först presenterar jag kort de två verksamheterna
Hälsoteket i Angered och Muhabet. Därefter lyfter
jag fram de två verksamheternas framgångar, likheter
och skillnader. Citaten som finns med kommer från de
två verksamheternas egna rapporter och är till
för att belysa och levandegöra texten. Sist presenterar
jag Hälsotekets utvecklingsarbete av de sociala aktiviteterna
utifrån vad Muhabet har gett oss för lärdomar.
Verksamhetsbeskrivningar
Hälsoteket i Angered
Hälsoteket i Angered startade 2004 och är en hälsofrämjande
verksamheten för dem som bor i stadsdelarna Gunnared
och Lärjedalen i Göteborg och som vill förbättra
sin hälsa. Stadsdelarna tillhör vad som kallas ”utsatta
områden” och cirka 60 % av de boende är invandrare.
Hälsotekets övergripande mål är att stärka
och förbättra hälsan och välbefinnandet
hos invånarna i de två stadsdelarna genom att:
- skapa möjligheter för människor att ta ett
större eget ansvar för sin hälsa och göra
hälsosamma val.
- göra hälsoinformation lättillgänglig
och förstålig i ett mångkulturellt samhälle.
- bedriva uppsökande verksamhet för att sprida hälsoinformation
till befolkningsgrupper som är svåra att nå.
Målgruppen är alltså alla som bor i Gunnared
och Lärjedalen även om fokus ligger på de
med högst ohälsa, vilka ofta också är
arbetslösa eller förtids/sjukpensionärer. Många
av dessa människor är också mycket ensamma
och socialt isolerade både pågrund av sjukdom
och språkbristningar.
Hälsoteket i Angered har många olika aktiviteter
och kurser vilka samtliga är kostnadsfria att delta i.
Temaföreläsningar, kostrådgivning, sluta röka
grupp, mindfulness, värkstad, FaR mottagning och föräldrakurser
och olika lågintensiva träningsgrupper är
bara några exempel. Hälsoteket i Angered har även
en uppsökande verksamhet, då de går ut och
föreläser i SFI klasser och i invandrarföreningar
om olika hälsorelaterade ämnen. Föreläsningarna
hålls på lätt svenska men vid behov översätts
vissa ord till deltagarnas hemspråk i fall det är
ett språk som någon i personalen behärskar.
Aktiviteterna är mer eller mindre schemalagda på
dagtid måndag till fredag och finns samlade i en gemensam
folder. De cirka 40 aktiviteterna är utspridda i de olika
närområdena i de två stadsdelarna men det
finns också en lokal själva ”Hälsoteket”
där den lilla personalgruppen har sina kontor och dit
de boende kan komma om de har frågor. En del av aktiviteterna
genomförs också på denna plats.
Hälsoteket i Angered är ett samarbete mellan SDF
Gunnared, SDF Lärjedalen och Hälso- sjukvårdsnämnd
12 (HSN 12). Stadsdelarna finansierar 25 % vardera när
det gäller ekonomin och HSN 12 50 %. Den totala kostnaden
för Hälsoteket i Angered är 1,8 miljoner svenska
kronor/år.
Fem personer arbetar fast på Hälsoteket varav en
person är utlandsfödd. Samtliga i personalen är
kvinnor och tillsammans kan de kommunicera på svenska,
engelska, persiska, kurdiska och arabiska. Totalt är
det ca 25 stycken personer som samarbetar med de olika aktiviteterna.
Flera olika yrkeskategorier är representerade och gemensamt
är att alla arbetar utifrån ett förebyggande
och hälsofrämjande perspektiv. Vilket innebär
ett arbete som går ut på att se möjligheter
hos varje individ och stärka det friska i stället
för att behandla och bota det sjuka.
Muhabet
Muhabet är en verksamhet i Köpenhamn som består
av ett café dit psykiskt sjuka personer med invandrar-
eller flyktingbakgrund. Till cafét kan man komma för
att få en gratis måltid samt träffa andra
människor i en liknande situation som de själva,
samt träffa människor från ”det vanliga”
samhället.
Även om Muhabets målgrupp i första hand är
psykiskt sjuka personer med flykting- eller invandrarbakgrund
så är verksamheten även öppen för
andra människor som av någon orsak är socialt
isolerade eller marginaliserade i samhället. Alla som
känner att de är i behov av lite extra stöd
och social samvaro är välkomna. De då syftet
med verksamheten är ” at medvirke til at løse
det problem, at der eksisterer mennesker i det danske samfund,
som på grund af et sammenfald af vanskelige sociale
vilkår, en skrøbelig og umodstandsdygtig psyke
samt en marginaliseret position i samfundet har en uværdig,
smertelig og ensom hverdag”(1) och det övergripande
mået är ”at give psykisk lidende mennesker
med flygtninge- eller indvandrerbaggrund en oplevelse af at
være en del af en social kontekst” samt att ”at
synliggøre problematikker omkring gruppen af psykisk
lidende mennesker med flygtninge- eller indvandrerbaggrund,
for herved at bidrage til den faglige og politiske debat om
denne gruppes marginaliserede position i det danske samfund.”
(1)
Muhabet är öppet från 12.00 till 17.00 alla
vardagar och även om det kan beskrivas som ett café
så är det ett annorlunda sådant. Personalen
på Muhabet har utvecklat en egen metod ”Muhabet
metoden” för att kunna ge de psykiskt sjuka gästerna
som kommer en så hälsofrämjande och passande
tillvaro som möjligt.
”Muhabet metoden” bygger i stora drag på
att skapa en miljö så att de psykiskt sjuka deltagarna
som kommer skall kunna utvecklas som person efter sina egna
förutsättningar. Det i sitt eget tempo genom mötet
med andra människor och i en miljö som passar dem
och som hjälper dem att skapa ramar och rutiner för
sina liv.
Muhabet är uppbyggd som en förening och har en styrelse
vars uppgift är att stötta och inspirera personalen
samt att ansvara för ekonomin. Finansieringen sker med
hjälp av fonds- och puljemidler samt frivilliga donationer.
Den totala kostnaden för Muhabet är 2,5 miljoner
danska kronor/år exklusive de frivilliga bidrag i form
av mat mm från lokala handlare som möjliggör
att Muhabet har möjlighet att bjuda gästerna på
gratis mat.
Muhabet har fyra fasta medarbetare vilka ansvarar för
olika delar av verksamheten. Av personalen är en person
man, två personer utlandsfödda och tillsammans
kan de kommunicera på danska, engelska, franska, tyska,
arabiska och turkiska.
Förutom den fasta personalen finns det också en
del personer som arbetar frivilligt. De som arbetar frivilligt
är dels de gäster som kommer till Muhabet och dels
personer utifrån som antingen ställer upp med sin
tid eller som donera mat till verksamheten. Gemensamt för
samtliga frivilliga är de själva bestämmer
när de vill hjälpa till, vad de vill hjälpa
till med och hur mycket. Inga scheman görs på förhand
utan den fasta personalen ansvarar för driften och vet
först från stund till stund i fall de får
extra hjälp eller ej.
Framgångsfaktorer
Det finns många gemensamma framgångsfaktorer för
de två verksamheterna. Jag presenterar dem först
var för sig i punktform och sedan vissa av dem lite närmare
då jag går igenom de två verksamheternas
likheter och skillnader. I en första anblick kan det
tyckas vara olika framgångsfaktorer, men går man
in lite mer på djupet på vad de personer som har
angett framgångsfaktorerna menar, är det i stort
sett samma sak, bara det att de formulerar sig på olika
sätt.
Hälsoteket i Angered
• Personal både från primärvården
och kommunen
• Dialog med målgrupp, aktiviteter efter behov,
flexibel organisation
• Deltagarnas känner att deras livskvalité
och hälsa ökar
• Engagerad och flexibel personal
• Flera språk och mångkulturell kompetens
hos personalen
• Alla är välkomna, frivilligt, gratis
• Bredden av aktiviteter, hälsofrämjande helhetssyn
• Lågintensiva träningsgrupper
• Social mötesplats
• Uppsökande föreläsningar
• PR/Info: Aktiviteter på torg
arbetsplatsträffar och mun till mun Samverkan åt
alla håll
Muhabet
• Velkomsten
• Rummligheten
• Friheden for krav
• At der er gratis
• At der tales till sanserne
• Anonymiteten
Likheter
Holistiskt perspektiv
Väldigt centralt för bägge verksamheterna,
som bägge är väldigt noga med att det inte
sker någon behandling eller att det är sjukvård
som de håller på med. Utan bägge verksamheterna
arbetar utifrån ett holistiskt perspektiv där deltagarnas/gästernas
resurser och starka sidor lyfts fram och stärks. Detta
märks också tydligt i verksamheternas ordval när
det gäller de personer som kommer till dem. Personerna
är gäster respektive deltagare och inte klienter,
patienter eller något liknande. Detta synsätt har
både deltagare/gäster och samarbetspartner uppmärksammat
och säger sig uppskatta.
”Den kemiske del af det kender vi af gode grunde ikke
meget til. Men vi mener, at vores kendskab til
psykisk syge og vores måde at omgås dem på
har nogle aspekter, som kemien ikke kan hamle op
med. Faktum er, at der kommer mennesker fra den lukkede og
mennesker, som er stærkt medicinerede, og som stadig
godt kan opføre sig ordentligt uden at råbe og
larme. Og vi har hverken piskeller i gulerod. Vi kan ikke
true med indlæggelse eller lokke med pengetilskud. Den
eneste gulerod vi har, er, at man kan komme og være
sammen med andre mennesker”. (1)
”Vi snakker ikke så meget om sygdom. Men vi lever
med i deres liv. Vi lever med i deres sygdom, sorger og glæder”.
(1)
”Hvis en mand kommer ind ad døren, og man med
det samme åbner hans journal, så har man i hvert
fald sagt helt klart, at der er noget, som skal laves om.
Her anerkender vi den person, som kommer ind ad døren,
som den han er. Idet vi ikke udøver nogen behandling,
så har vi anerkendt, at han er den han er, og vi har
ikke tænkt os at forsøge at lave om på
ham”. (1)
”Jag har sjukpension och är hemma. Jag har möjlighet
att gå hos sjukgymnast men här känner jag
att det är friskt, det är friskare. Det är
många som är sjuka men många som är
friska. Det har gett mig att jag mår bra och då
kommer jag och då är jag mer aktiv. Jag hinner
att längta efter att komma.” (2)
Gratis, anonymt & öppet för alla
Att det är gratis och frivilligt innebär att även
personer med dålig ekonomi kan delta och få möjlighet
att öka sin hälsa. Att gå på olika hälsofrämjande
aktiviteter som kostar pengar skulle kanske inte prioriteras
eller vara möjligt för dem. Att det är frivilligt
innebär att det inte finns något krav eller måsten
med att komma till verksamheterna vilket tycks också
göra att fler personer vågar/orka komma. Det då
många av gästerna/deltagarna i de olika verksamheterna
i övrigt har så många måsten och komplexa
liv som gör att de kanske inte orkar/klarar av eller
vet om de kan komma regelbundet. Att man får lov att
vara anonym kan också vara skönt då alla
har olika bakgrund eller lever i olika sociala kontext som
gör att de inte vill tala om vem de är eller vill
att någon annan skall veta att de kommer till verksamheten.
”Det kostar gratis och att man inte behöver anmäla
sig för då behöver man inte avanmäla
sig. Folk har dåligt med pengar och detta med att hålla
tider, att bestämma sig för någonting, att
gå in i någonting som förpliktigar är
ett enormt motstånd. Det är bra att det är
gratis men när man säger att du behöver inte
anmäla dig. – Ska du inte ringa och tala om vad
jag har för problem då? – Nej, du går
bara dit också är du bland de andra. Jag tycker
att det är kanon.” (2)
”Förtidspensionär och 60 procent av sin lön
och hemmavarande barn. Det har betytt så otroligt mycket
för mig att kunna gå på de här sakerna.
Det hade jag inte kunnat göra annars. Hade inte haft
råd.” (2)
”Døren står åben for alle. Vi ville
ikke fiske efter, at der skulle være 30 % danskere,
vi lader det bare stå åbent. Selvfølgelig
ville vi blive kede af det, hvis Muhabet blev helt fyldt af
danskere, fordi, det var ikke meningen med det. Men det sker
heller ikke”. (1)
”Vi siger fra starten, det her er gratis, og du har
din ære i behold. Vi spørger ikke til, hvorfor
du ikke har råd til det og det”. (1)
”Hvis du hele tiden spørger mig, hvem jeg er
og hvad det er, jeg fejler, så er det ikke anonymitet.
Hvis manden ikke præsenterer sig selv, så vil
jeg ikke vide, hvad han hedder. Der er en mand, der er kommet
her et år, og jeg ved ikke, hvad han hedder. Hvis man
siger, at folk skal have lov til at være anonyme, så
skal man også efterleve det”. (1)
Frivilligt
Enligt rapporten ”Frivilliga insatser och folkhälsa”
(3) kan frivilligt arbete påverka människors hälsa
på ett positivt sätt, likaså deltagandet
i sociala nätverk. Ju fler nätverk en person deltar
i, desto fler positiva effekter gällande hälsan
tycks det vara. Kanske kan detta vara en av anledningarna
till att många av de personer som besöker Hälsoteket
och Muhabet säger sig må bättre och att de
har ökat sin hälsa sedan de börjat delta i
dessas verksamheter. Att delta i verksamheternas olika aktiviteter
kan ju tänkas öka personernas sociala nätverk
och till och med göra att de börjat ingå i
flera olika nätverk då det kan vara olika personer
som kommer till olika aktiviteter. Att delta i de olika verksamheterna
och träffa andra människor kan ju också tänkas
minska det sociala utanförskapet. Något som många
också deltagarna/gästerna/samarbetspartens i/ till
de två verksamheterna nämner (1 & 2).
”Vi kommer överens om att patienten är hemma
isolerad och har dålig kondition och dåliga matvanor.
Vi resonerar fram och tillbaka och då kan Hälsoteket
komma upp som en idé för mig. Skulle detta vara
något att testa? Använd det som ett sätt att
testa och på så sätt får jag ju respons
också. Jag ser ju de som kommer igång som kanske
aldrig hade kommit igång. Jag lägger på dem
att gå dit och fråga vad som finns eller läs
den här broschyren. Gå dit och titta på dörren
så att du vet var det är någonstans så
berättar du för mig om du hittar och så och
nästa gång kan du gå in där. Att man
börjar sakta. Jag vet ju vilka som kommer igång.
För en viss grupp är det här perfekt. De hade
aldrig tagit sig innanför dörrarna själva.
Har man gjort det en gång så kanske det inte är
så svårt att anmäla sig till en kurs eller
så svårt att gå till badhuset. På
det sättet ser man människor som från total
isolering faktiskt kommer igång med något. Det
blir en kvalitetssäkring.” (2)
”När jag började upptäckte jag att många
deltagare bor nära mig. Jag kände inte dem och nu
känner vi varandra genom kurserna och vi har själva
en regelbunden promenadgrupp. Vi går långa promenader
och det har hjälpt oss alla jättemycket. Att vi
kom ifrån den ensamhet som vi har. Det var en av de
viktigaste saker vi fått från dessa grupper.”
(2)
”Familjen blir påverkad helt enkelt. De ser att
vi mår bra, blir glada. Jag sysselsätter mig så
att jag slipper hänga på dem. Många kvinnor
lär sig mycket om hur de ska vara hemma. De tar för
sig. Det är lugnare. Man hänger inte på barnen
eller mannen. Det gör väldigt mycket.” (2)
Att människor tycks må bra av att hjälpa andra
kan också vara en av förklaringarna till att det
finns så många som frivilligt ställer upp
i Muhabets verksamhet.
”Det at møde op en aften og spise og danse med
psykisk syge en fredag aften, det er også at være
frivillig. Man byder ind med sin tid, rummelighed og energi”.
(1)
”Vi skaber nogle rammer, hvor folk kan give noget igen.
Og det tror vi på er noget fundamentalt menneskeligt.
At man gerne vil give noget igen”. (1)
”Du skal ikke sige tak til mig. Det her er hjælp
til selvhjælp.” (1)
Tanken finns att erbjuda deltagarna att delta i frivilligt
arbete även på Hälsoteket men än så
länge är det inte riktigt klart hur. En tanke finns
att deltagare kan hålla i egna träffar i ämnen
som de är intresserade av/ ha egna ”självhjälpsgrupper”.
Viktigt är dock att det inte uppfattas som att dessa
frivilligarbetare blir utnyttjade. Något som facket
i Sverige vid ett flertal tillfällen har tagit upp och
ifrågasatt. Muhabets modell att inte ha något
schema för sina frivilligarbetare och att inte veta från
dag till dag tycks vara en bra modell, då det då
verkligen handlar om frivilligt arbete där personen i
fråga verkligen kan bestämma från timmer
till timme om de vill göra något eller ej (Muhabet
rapport, 2008). Det minskar också risken för att
de som frivillig arbetare ses som utnyttjade då de inte
kan gå in för någon annan ordinarie personal
då en sådan också måsta finnas på
plats då det ju på förhand är omöjligt
att veta om det kommer att vara någon som frivilligarbetar.
Mångkulturellt
Gemensamt för de bägge verksamheterna är att
de fungerar som en viktig mötesplats för människor
från många olika länder och kulturer. Majoriteten
av dem som kommer till verksamheterna är utlandsfödda
men även många människor från de länder
som verksamheterna ligger i kommer. På Hälsoteket
tillhör de svenskfödda verksamhetens målgrupp
medan de danskfödda på Muhabet främst tillhör
de som arbetar frivilligt. En positiv aspekt med att det kommer
människor med många olika bakgrunder till verksamheterna
är människor lär känna varandra och lär
sig mer om varandras kulturer vilket kan minska fördomar
och konflikter. Dock kan det också uppstå konflikter
mellan deltagarna/gästerna på grund av detta, vilket
bägge verksamheterna har erfarenheter av. Personalen
på bägge ställena försöker att arbeta
aktivt för att minska dessa konflikter och att vara tydliga
med att alla är välkomna men att det inte är
okej att prata illa om varandra/andra personer så länge
deltagarna/gästerna befinner sig i verksamheten. Muhabets
modell om att ”snällt men bestämt skicka hem
gästerna då det blir en konflikt mellan två
gäster” kanske kan vara något för Hälsoteket
att ta efter. På så sätt visar personalen
tydligt vad som gäller och att gästerna själva
får reda ut det hela. Dock är det då också
väldigt viktigt att göra det på ett vänligt
sätt och att komma ihåg att på samma gång
välkomna gästerna/deltagarna tillbaka dagen därpå.
Det för att inte på något sätt köra
iväg dem för alltid, utan bara tills de har lugnat
sig och hunnit tänka igenom sitt agerande. Enligt personalen
på Muhabet har det fungerat bra.
Språket
I bägge personalgrupperna talas det flera språk.
Det möjliggör för fler deltagare/gäster
att göra sig förstådda och få svar på
sina frågor. Även om inte alla språk finns
representerade är det många fler som nås
och genom att personalen är vana vid språkbristningar
har de också blivit bra på att kommunicera med
kroppsspråk och att ibland även ta hjälp av
andra deltagare/gäster som kan hjälpa till att tolka.
Att just kunna inleda det första samtalet, ställa
sina första frågor på sitt hemspråk/
ett språk som man känner att man behärskar
tycks göra att många vågar komma, samt verkligen
får möjlighet att prata om det som man känner
att man behöver prata om. Efter ett första samtal
med i någon personalen på ett språk som
man förstår, tycks det också vara enklare
för många att även testa sin danska/svenska
för att prata med dem som inte pratar deras hemspråk.
”Gæsterne taler ofte mere frit, når de taler
deres eget sprog. De får ofte bremset deres tanker,
hvis de skal tale på dansk, fordi de har svært
ved at udtrykke sig præcist.” (1)
Öppet dagtid
Personer med hög ohälsa är inte i samma grad
som de med högre hälsa sysselsatta med arbete, studier
osv. Det gör att dessa personer ofta är hemma dagtid
och därmed kanske också blir socialt isolerade.
Genom att ha öppet dagtid finns det en plats för
dessa människor att gå om de vill träffa andra
och chansen ökar att även de får ett större
socialt nätverk och socialt kapital. Något som
andra människor, mer eller mindre ofta får via
arbete eller skola.
Bemötandet
Deltagare/gäster från de bägge verksamheterna
har i intervjuer lyft fram hur mycket de uppskattar att man
får lov att komma till verksamheterna precis som man
är. Att man är välkommen oavsett vilket humör
man är på och att det alltid finns personal som
ser eller lyssnar på dem. Att de blir bemötta precis
där de befinner sig i stunden uppfattas som mycket positivt.
På Muhabet säger man hej och ser alla i ögonen
när de kommer och hälsar alla hej då och önskar
alla välkomna tillbaka när de går. På
Hälsoteket hälsas det också på deltagarna
men kanske inte riktigt lika noga, vilket gör att Muhabets
sätt kanske kan vara något att fundera på.
I stora grupper kan det vara svårt att hinna se alla,
men genom att hälsa på alla enskilt när de
kommer och när de går försäkrar att alla
verkligen blir sedda.
”De är själva väldigt öppna och
bemötande om man själv är trött eller
arg eller sur på sig själv. De bjuder på
sig själv mycket. De tar emot den som kommer så
att man känner sig hemma. Man är avslappnad. Man
känner att man kan släppa det man har på axlarna
eller inom sig. Det är väldigt bra på det
sättet.” (2)
”Nogle gange når jeg ikke at snakke med alle dem,
som jeg gerne ville, selvom jeg godt ved, at de kunne have
behov for det. Der er nogen, der maser sig mere på end
andre. Derfor er det tit, at jeg ikke når at snakke
med dem, som er mere tilbageholdende”. (1)
”Jag blev glatt överraskad av att det finns ett
sådant engagemang hos personalen, verkligen så
välkommande, omfamnande på ett lagom sätt.
Roligt och jättelätt att skicka klienter. Känns
väldigt fräscht. Okomplicerat.” (2)
Rekrytering
Det mest framgångsrika sättet för bägge
verksamheterna när det gäller rekrytering av deltagare/gäster
är ”mun till mun metoden”. Det vill säga
att nöjda gäster/deltagare själva berättar
för människor som de kommer i kontakt med om verksamheten
och tar med dem dit. På Hälsoteket ser personalen
en viss tendens till att det är fler utlandsfödda
som tar med sig nya deltagare och sprider information om verksamheten
till andra än de svenskfödda deltagarna som kommer.
I en av grupperna på Hälsoteket är det nu
t.ex. i princip människor från en hel trappuppgång
som kommer, då ryktet har spridit sig från granne
till granne. I övrigt är det många som blir
tipsade om verksamheterna från andra verksamheter såsom
vårdcentraler och psykologiska mottagningar. Gemensamt
för verksamheterna är också att de har tagit
fram foldrar på svenska, respektive danska. Hälsoteket
har haft tankar om att översätta foldern till fler
språk men av praktiska skäl inte gjort detta. Muhabet
har medvetet inte gjort detta då de i personalen menar
att översättning till vissa språk också
samtidigt skulle exkludera andra språkgrupper. En tanke
som Hälsotekets personal har tagit till sig och håller
med om.
”Vi får ikke fat i dem, det er dem, der får
fat i os”. (1)
”Ikke nok med at de kan anbefale Muhabet, de kan også
signalere, at ’jeg kommer her, og derfor kan du og dine
børn også gøre det’”. (1)
”En kvinna som hade ont i ryggen berättade att
hon varit på gympan i Hammarkullen. - Sa jag att du
skulle gå dit? - Nej, men det var någon som jag
träffade på dagis och hon sa det att du som har
ont i ryggen du ska gå på den gympan. Det är
det jag menar med spinn-off effekten. Hon hade hunnit börja
där innan jag hunnit säga något. Sådana
har vi några.” (2)
Samarbetspartner – brobygge
Bägge verksamheterna samarbetar med andra verksamheter
som på ett eller annat sätt möter personer
som kan tänkas vara aktuella för de olika verksamheterna.
De kan sägas utgöra en resurs för andra verksamheter
och fungerar som ett viktigt komplement till andra verksamheter.
Hälsoteket i Angered och Muhabet erbjuder bägge
en verksamhet som inte finns någon annanstans. Till
bägge verksamheterna är det vanligt att det kommer
nya människor på besök tillsammans med någon
annan som stöd då det kan kännas svårt/jobbigt
att besöka en ny verksamhet själv. Genom att ha
varit och besökt verksamheten en gång med någon
som stöd, kan det sedan vara lättare att gå
dit själv då personen vet hur det är och kanske
känner att den har fått kontakt med någon
som arbetar där.
”Det er byens bedste sted. Det siger jeg gerne højt.
Jeg har det sådan, at hvis jeg nogensinde skulle blive
syg eller kendte nogen som blev det, så ville det være
rigtig ærgerligt, hvis man bare var helt almindelig
dansk. Men så kunne man måske få lov at
komme alligevel. For de kan noget helt særligt, som
andre kunne lære noget af. Det er en helt anden imødekommenhed,
som i psykiatrien normalt siger, nej, det kan de ikke klare.
Men de bliver bare sluset ind i det. Og det er fedt at møde”.
(1)
”Der er en stor forskel på om du giver patienten
en folder i hånden, eller om du tager med ham derind
og sidder og drikker en kop kaffe og får set sig om
og bliver tryg ved det. Og så har man også ligesom
noget sammen”. (1)
Sociala aktiviteter
Muhabet har mer fokus på rent sociala aktiviteter än
Hälsoteket i Angered. Det genom att verksamheten bygger
på en caféverksamhet. Hälsoteket i Angered
har mer fokus på den fysiska hälsan och har därför
många lågintensiva träningsgrupper. Dessa
grupper betyder också mycket för den sociala hälsan
och kan även ses som sociala aktiviteter. Alla vill och
kan dock inte motionera och därför är det viktigt
att även ha aktiviteter där man får möjlighet
att bara vara och samtala. I samband med den lågintensiva
träningen är detta möjligt i viss mån
men det är svårare då det är musik och
ofta ont om tid och plats för att kunna stanna kvar efteråt.
Kurserna och samtalsgrupperna som Hälsoteket har ger
dock en större möjlighet till detta men det är
ändå något som behöver utvecklas. Att
komma till en kurs/samtalsgrupp kan kännas svårare
att bara komma till en lokal för att fika tillsammans
med andra. Se under rubriken ”Hälsotekets utveckling
av sociala aktiviteter ” för mer information om
hur Hälsoteket kommer att utveckla detta med inspiration
från Muhabets verksamhet.
”Det vi gør, det svarer til barberen i Kabul.
Barberen har en salon, hvor han barberer folk. Og der er én
person, der bliver barberet, og ti personer der bare sidder
der. De bliver ikke barberet i dag, og det bliver de heller
ikke i morgen. De er der bare. Og barberen lytter til dem
og giver dem plads, men han passer også sit arbejde”.
(1)
Kvinnogympa
Bägge verksamheterna har en del aktiviteter enbart för
kvinnor. Många muslimska kvinnor vill inte gympa med
män, men likväl är de i behov av fysisk aktivitet
som alla andra. För att ge dem en chans till detta och
för att personalen har sett att många kvinnor har
ont och behöver röra på sig har bägge
verksamheterna gympa enbart för kvinnor. Att samlas bara
kvinnor tycks också göra att kvinnorna vågar
prata mer och öppna upp sig. På Hälsoteket
finns det även gympa enbart för män då
de också kan tycka att det kan vara skönt att träna
med andra män och framförallt veta att de inte blir
den enda mannen bland massor med kvinnor i en grupp. Att dela
upp kvinnor och män uppskattas av många men kan
vara vanskligt då människor också kan uppfatta
det som diskriminerande. Så innan sådan grupper
startas är det viktigt att tänka efter varför
man gör det och vilka konsekvenser/vilka budskap det
kan ge.
”Når der ikke er mænd tilstede, så
giver vi hinanden lidt længere knus. Og vi griner mere”.
(1)
”Det er vel almindeligt, når kvinder mødes
med hinanden, så snakker man meget mere åbent.
Lige meget om man er psykisk syg eller rask. Det er noget
alment menneskeligt”. (1)
Sinnesstimulering
Muhabet har utvecklat och använt sig mer aktivt av detta
än Hälsoteket. Hälsoteket har tänkt på
detta när det gäller musikval och rörelser
i sina gympa grupper men därutöver inte särskilt
mycket, i alla fall inte medvetet. Det till skillnad från
Muhabet där i man i stort sett har detta i tanken i allt
man gör. Från vad som ställs fram på
borden, hur det ställs fram, vilken musik som spelas,
hur lokalen är inredd och vad man har för aktiviteter.
Skillnader
Syfte
Hälsoteket i Angereds syfte är att stärka och
förbättra hälsan och välbefinnandet hos
alla invånarna i stadsdelarna Gunnared och Lärjedalen
och Muhabets syfte är ” at medvirke til at løse
det problem, at der eksisterer mennesker i det danske samfund,
som på grund af et sammenfald af vanskelige sociale
vilkår, en skrøbelig og umodstandsdygtig psyke
samt en marginaliseret position i samfundet har en uværdig,
smertelig og ensom hverdag” (1). Bägge verksamheterna
fokuserar alltså på att öka hälsan hos
människor men skillnaden är att Muhabet i första
hand vänder sig till dem som redan är sjuka medan
Hälsoteket i Angered vänder sig till alla även
de som är fullt friska för att minska risken att
de i framtiden blir sjuka.
Målgrupp
Muhabet har en smalare målgrupp då i första
hand riktar in sig på psykiskt sjuka personer med flykting-
eller invandrarbakgrund. Till skillnad från Hälsoteket
som riktar in sig på alla i befolkningen i Gunnared
och Lärjedalen. Men eftersom Muhabets även välkomnar
andra som är i behov av sällskap och lite extra
socialt stöd och att Hälsoteket har valt att fokusera
på att ha aktiviteter för de personer med högst
ohälsa innebär det att verksamheterna ändå
har relativt lika målgrupper. I alla fall två
målgrupper som bägge innehåller en stor grupp
människor med ungefär samma bakgrund, önskemål
och behov. Det är också detta som gör det
intressant att jämföra verksamheterna med varandra
för att se om det finns något som de kan lära
av varandra. I detta fall framförallt vad Hälsoteket
kan lära av Muhabet.
Aktivitetsprogram
På Muhabet finns det inget färdigt program med
aktiviteter. Tanken med det är att man skall fokusera
på nuet och att ta dagen som den kommer. Vilket också
har att göra med deras frivilligarbete. De vet inte innan
vem som hjälper till med olika saker. Personalen vill
inte heller inge förhoppningar om saker och ting utan
tänker sig att gästerna blir mer tacksamma och mindre
besvikna om aktiviteter sker mer spontant. Hälsoteket
i Angered däremot har ett fast program med cirka 40 aktiviteter/vecka.
Programmet ser i stort sett likadant ut från termin
till termin för att deltagarna skall kunna fortsätta
med sådant de trivs med och slippa lära sig nya
tider och platser. Hälsotekets verksamhet bygger också
mer på de olika aktiviteterna och finns på flera
platser vilket gör det naturligt med ett program. Det
till skillnad från Muhabet som bygger mer på social
samvaro och caféverksamhet som inte kräver planering
och fasta tider på samma sätt som t.ex. gympapass.
Aktiviteter i ett/flera områden
Muhabets verksamhet finns på en plats i Köpenhamn.
Hälsoteket däremot finns på flera olika ställen
i Gunnared och Lärjedalen. Erfarenheter från Hälsoteket
visar att det fungerar bra att praktiska aktiviteter såsom
kurser, gympa grupper osv. på flera platser däremot
inte enbart rådgivning. För många platser
och tider för rådgiving tycks bara göra det
rörigt för de boende att hitta, missförstånd
uppstår lätt och personalresurserna utnyttjas på
ett oeffektivt sätt. Viktigt tycks vara att ha någon
praktiskt aktivitet kopplad till eventuell rådgivningstid.
Det kan ju också vara så att det kan kännas
svårt att veta vad man kan fråga om och att frågor
mer naturligt kommer upp i samband med andra aktiviteter.
Hälsoteket har också en hel del uppsökande
verksamhet vilket även Muhabet har försökt
sig på men inte riktigt lyckats med. Viktigt i det fallet
är att det finns en aktivitet som är i gång
att hänvisa till om syftet är rekrytera nya deltagare
och att återkomma till en och samma grupp flera gånger
då syftet är att öka kunskapen/få till
några hälsofrämjande effekter i gruppen som
man besöker.
Fokus på hela familjen
På Muhabet har man aktivt fokus på hela familjen
vilket innebär att det finns läxläsning för
barnen, det arrangeras fester för hela familjen osv.
Det för att även stärka barnen till de personerna
mer psykisk ohälsa som kommer till Muhabet. Det med syfte
att minska risken för att en ond cirkel börjar som
kan leda till att även barnen utvecklar psykisk ohälsa.
Hälsoteket i Angered har hittills fokuserat på
de vuxna med tanken att om man stärker dem så påverkar
det också deras barn positivt. Från och med i
höst kommer Hälsoteket i Angered dock att utveckla
sin verksamhet och starta aktiviteter även för barn
och ungdomar men då framförallt aktiviteter som
har med den fysiska hälsan att göra, såsom
lågintensiva träningsgrupper.
”Ensomheden må være den samme for begge
grupper. Fordi hvor meget har de til fælles med deres
familie? De ser snarere sig selv som skyld i familiens elendighed.
De ser, at det er dem, som bremser dem. De har dårlig
samvittighed oveni”. (1)
”Familjen blir påverkade helt enkelt. De ser
att vi mår bra, blir glada. Jag sysselsätter mig
så att jag slipper hänga på dem. Många
kvinnor lär sig mycket om hur de ska vara hemma. De tar
för sig. Det är lugnare. Man hänger inte på
barnen eller mannen. Det gör väldigt mycket.”
(2)
”När jag började upptäckte jag att många
deltagare bor nära mig. Jag kände inte dem och nu
känner vi varandra genom kurserna och vi har själva
en regelbunden promenadgrupp. Vi går långa promenader
och det har hjälpt oss alla jättemycket. Att vi
kom ifrån den ensamhet som vi har. Det var en av de
viktigaste saker vi fått från dessa grupper.”
(2)
Manlig personal
På Hälsoteket i Angered finns det ingen manlig
personal i den lilla fasta personalgrupp. Det kan ha bidragit
till att det mest är kvinnor som har kommit till verksamheten.
Sedan två gympa grupper enbart för män startade
med manlig ledare har dock antalet män ökat. Troligtvis
har detta både att göra med att det är en
manlig ledare och att det står tydligt i programmet
att det är en aktivitet enbart för män. På
Muhabet finns det en man i den ordinarie personalgruppen och
cirka hälften av gästerna som kommer dit är
män. Anledningen till att fler än kommer till Muhabet
kan kanske vara just att det finns en man i personalen men
det kan också bero på att den café verksamhet
som Muhabet bygger på lockar män mer än Hälsotekets
verksamhet som bygger mycket på olika gympagrupper och
kurser.
Gäst – Värderelation
På Muhabet använder man sig av gäst-värd
relationen och är noga med att de rollerna följs.
På Hälsoteket pratas det mer om personal och deltagare.
Många av deltagarn på Hälsoteket kommer regelbundet
och det är inte ovanligt att det blir protester och klagomål
om an aktivietet ställs in pga av sjukdom eller liknande.
Det händer då att deltagre uttrycker sig såsom
att det är deras rättighet att få vara med
på aktiviteterna och att det finns aktiviter. På
Muhabet tycks inte detta vara ett problem då gästerna
har just rollen som gäster och är tacksamma för
vad som erbjuds. Något som säkert också kan
ha att göra med att det inte finns något fast program.
Vilket gör att gästerna inte heller blir besvikna
om något ställs in, då de ju inte visste
om att det skulle hända.
”Vi appellerer ikke til underdanighed, vi spiller bare
på mekanismerne i vært/gæst-forholdet. Jeg
gør det så godt, som jeg overhovedet kan for
dig, mens du er her, og du skal bare lade mig gøre
det”. (1)
”Du er gæst, jeg er vært. Du ved, hvad
der bliver forlangt af dig som gæst, og jeg ved, hvad
der bliver forlangt af mig som vært. Jeg skal sørge
for, at du har det godt, så længe du er under
mit tag. Der er ikke nogen, der generer dig, og hvis nogen
gør det, så er det min pligt at beskytte dig.
Det ved du, hvis du kommer fra Indonesien, Pakistan eller
Marokko. Sådan er min rolle som vært”. (1)
”Som gæst ved du, at du aldrig skal råbe
ad værten, spytte efter ham eller kritisere maden. Du
skal være glad for det, du får. Fordi værten
giver det, han kan, og gæsten er taknemmelig for det,
han får”. (1)
Hälsoteket i Angereds utvecklingsarbete av sociala
aktiviteter
Med bakgrund av att många deltagare på Hälsotekets
aktiviteter har önskat att de vill att det skall finnas
mer tid och plats att sitta efter t.ex. gympan för att
prata och fika har vi länge funderat på hur vi
skall lösa detta. Vi gjorde ett försök att
vara i en ateljé där man även kunde sy, sticka
och måla mm. Tyvärr fungerade detta inget bra då
det blev problem med den personal som var där. Det gjorde
att vi började fundera på om vi skulle göra
det under ännu enklare former i vår egen lokal.
Att helt enkelt bara öppna upp några timmar/vecka
så att de som vill kan ta med sig egen fika och träffas
där. Efter att ha varit på Muhabet ändrades
dock min tanke när det gäller detta. Att ta med
sig eget fika skulle kunna utesluta de som inte har råd
osv. Det ledde vidare till att vi på ett planeringsmöte
inför hösten beslutade att 2 timmar varje torsdagsmorgon
öppna upp lokalen för att bjuda på en enklare
frukost i samband med Drop-in hälsa. En aktivitet som
i nuläget inte är så välbesökt.
I samband med att vi bjöd in deltagare till två
gemensamma fikastunder för att få höra vad
de tycker om Hälsotekets nuvarande verksamhet och vad
de vill ha i framtiden, passade jag också på att
fråga vad de skulle tycka om det. Samtliga var mycket
positiva till en gemensam frukost. Många nämnde
att det är så viktigt med det sociala att det var
50% därför som de väljer att gå på
gympan. De var därför glada över att det skall
starta en aktivitet där de bara kan träffas och
umgås. De sa att det då kommer bli lättare
att lära känna varandra. Några som var ensamstående
berättade också att de tycker att det är viktigt
att ha något att se fram emot och planera sin dag efter,
att det annars är lätt att man bara blir sittande
hemma. Andra nämnde att det vore jättebra eftersom
det skulle ge dem en chans att öva sin svenska. Att de
då kan få möjligheten att prata med svenskar
som har svenska som första språk och inte bara
andra människor som har svenska som andra eller tredje
språk. De tyckte att det var trevligt det med, men att
det inte är lika bra då de ville förbättra
sin svenska. Alla ville öva på att prata och en
del också på att läsa och skriva. Något
som de menade var svårt då det var många
år sedan de gick i SFI eller arbetade. Förslag
kom på att läsa tidningen tillsammans eller barnböcker
och böcker. Bra att öva sig på att läsa
barnböcker då de är lite lättare svenska
och för att de då sedan kan använda sina nya
kunskaper för att läsa för sina barnbarn.
Resultatet av allt det här är att vi nu i höst
kommer att ha en öppen frukost en gång i veckan
där de som vill även får möjligheten
att öva sin svenska genom att läsa tidningar, böcker
med mera. Vi kommer också att vara lite extra noga med
att påminna alla om att försöka att prata
med varandra på svenska och inte på sina olika
hemspråk. Delvis för att alla då kan delta
i samma samtal och delvis för att ingen skall känna
sig utanför. Men givetvis är det inget tvång
att prata svenska i fall man verkligen inte kan.
Avslutande ord
Det har varit mycket intressant att jämföra de två
verksamheterna med varandra. Ju mer jag har läst och
jämfört desto mer fascinerad har jag blivit och
framförallt stärkt i tron av att de metoder som
verksamheterna använder är bra och rätt. Givetvis
finns det saker att utveckla och förbättra i bägge
verksamheterna men viktigast av allt just nu tycker jag ändå
är att utvärdera verksamheterna för att se
vad för hälsofrämjande effekter. Dels hos dem
som aktivt deltar i de olika verksamheterna men också
huruvida verksamheterna påverkar folkhälsan i stort
i närliggande områden. Utvärderingar av hälsofrämjande
metoder finns det ont om och framförallt när det
gäller metoder med syfte att stärka utlandsfödda
människors hälsa. Genom att göra ordentliga
utvärderingar bör det sedan vara enklare och mer
motiverat att sprida metoderna vidare till andra verksamheter
och på så sätt effektivisera det hälsofrmjande
arbetet och undvika att samma hjul uppfinns flera gånger.
Referenser
1. Andersen M & Malmborg E. Muhabet – En oase i
byen. København: SPUK; 2008.
2. Moberg A. Utvärdering av Hälsoteket i Angered
2005-2008. Göteborg: Hälsoteket i Angered; 2008.
3. Lindåsen B. Frivilliga insatser och folkhälsa.
Statens folkhälsoinstitut R 2005:47
|
